what a nightmare
jag går runt som i ett luddigt moln 24/7. jag jobbar natt och står utan social kompetens. jag svajar mig fram genom huset, trillar över trösklar och gäspar i takt med regndropparnas smatter utanför. för, när jag väl är ledig och vaken är alla andra så upptagna så, jag suckar, och går och lägger mig igen. sleep is the olny thing that´s keeping mig up. känn ironin i det hela.