bendable poseable
loppis idag med mathilda. sedan ett besök hos hanna. skitsnack är småpotatis utav vad vi sysslar med. sedan letade jag upp sex and the city-boxen i all min röra till mathilda och mitt i alltihop hittade jag ett armband fyllt utav minnen, smärta och kärlek. hanna, känner du igen det? jag har letat i år och dar och där var det, i min minneslåda. jag bestämde mig för att jag och hanna är långt ifrån ett minne blott så numera präglas min handled utav det. hipp som happ hälsade nils på, vi gäspade ikapp så han körde hem och nu ska jag packa. imorgon bär det av till öland och stina.
jag fullkomligt älskar när det är så vardagligt underbart.
åh, varbergsarmbandet! vad kul! och gud vad bra att ni kom och höll mig sällskap en stund så jag slapp vara ensam i mitt miserabla tillstånd. nu har jag ätit jordgubbspaj till kvällsmat. mycket gott :) du är bäst
hanna; ja, just det, varbergsarmbandet! tänk vad länge vi hållt ihop nu ändå, och som jag tycker om det! jag kommer alltid jättegärna och håller dig sällskap, måste ju mata dig. du är bäst!