fast forward
jag har inte sagt ett ord sedan middagstid idag men är ändå lika hes. har sovit bort hela långa dagen och kan inte riktigt förstå att det är dags att jobba nu i min yrvakenhet. det känns som om morgon, var ska jag hitta energin som jag tappade någonstans igår påväg ifrån banken till tbaren? jag har åtminstone bakat massvis med kakor som snart ska avnjutas för det förtjänar jag. det är min sista natt för den här sommaren. om någon undrar så, ja, söndagsångesten har knackat på för längesedan och sitter just nu i mitt kök och dricker kaffe.
Kommentarer
Trackback