nobody’s ever taught you how to live out on the street and now you’re gonna have to get used to it
ja, jag vet. jag borde skriva mitt paper. men vet ni hur galet fantastisk denna kvinna är? för att inte tala om saknad. det bara slog mig, som ett slag i magen. att den tomhet så ekande stor präglar mitt hjärtats tröst. för, denna fina varelse befinner sig inte i min vardag, som jag önskat så många gånger, dagligen. det var evigheter sedan jag fick se henne, klappa på henne, krama om henne, men snart ska jag få återse henne igen. men snart känns ändå inte tillräckligt en dag som denna. min saknad känns större än någonsin och ett svar på varför har jag inte. texter vi delat, ord vi sagt, minnen vi bildat, upplevelser vi haft. allting bara susar förbi mig som de höstande vindar som viner utanför. jag önskar jag vore hos dig.
Kommentarer
Postat av: Elin
inte många ord ger min känsla rättvisa. jag saknar dig. önskar att du var på cykelavstånd, helst kanske på nån meter eller centimeters avstånd. att ha dig nära sig är som frisk luft och fnittrig sådan. jag älskar att le, fnittra och prata med dig. och allt det där andra som är fint. ost, vin.. och ja, du vet. Fast ännu mer älskar jag dig.
Trackback