i will be blessed
det skrämmer mig att jag kan nå dig var du än är. och att jag behöver förklara den skugga som vilar i tiden. men jag vet att jag döljer en sanning, att väntan inte leder någonstans. jag vet att jag måste ta steget, ur vår sista dans. i ett sista kapitel som jag har förälskat mig i. jag försöker att strida mot känslan, men den är rädd och den spelar ett spel nu. jag har fått för mig att jag kan vara kvar här, men jag vet inte hur. men jag vet att jag döljer en sanning, att väntan inte leder någonstans. jag vet vad som måste göras, ändå ligger du kvar här. och jag hoppas du sover, jag smeker dig lätt om din hals. jag vill inte spara min längtan, jag har tänkt men aldrig fått tala. så feg att jag viskar, du hör säkert ingenting alls. men jag vet att jag döljer en sanning, att väntan inte leder någonstans. jag vet att jag måste ta steget, ur vår sista dans.
ord utan mening eller botten men de passade så konstigt väl in på hur mitt huvuds förvridenhet har speglat sig i min dagsvariant. de är sagda och spelade utav en melissa horn. en kopp te bland alla mina tända ljus, sedan sjunker tankarna in och jag kan börja om ifrån början igen.
ord utan mening eller botten men de passade så konstigt väl in på hur mitt huvuds förvridenhet har speglat sig i min dagsvariant. de är sagda och spelade utav en melissa horn. en kopp te bland alla mina tända ljus, sedan sjunker tankarna in och jag kan börja om ifrån början igen.
Kommentarer
Trackback