a means to an end

min hals ömmar i vanlig ordning och denna gång kan jag inte ens skylla på albin om det inte är så att baciller har legat och grott sedan way out west? i övrigt är jag mest bara frustrerad på elbolag och adressändringar, dessutom börjar det slå mig att jag snart är påväg dit jag längtat sålänge. fram tills dess och för att ignorera träffar jag om en stund ebba för att fnittra bort både det ena och det andra sedan väntar en eftermiddag med heidi och kanske en kväll med tobias. adjö.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback