go lightly on the ground

jag har nyss plockat ängar tomma på blommor för att binda kransar att förkasta i midsommarnatten. kvällen ska spenderas i denna by som kallas hem i tre månader på sin höjd. här finns mycket som får mig att känna mig hemma, men nästan mer som får mig att känna mig som en främling trots att jag på gatorna är ökänd och allting känns igen. många tror sig förstå men den jag allra helst vill ska yttra sig har inte en susning. frågan är väl egentligen om ens jag har det? jag håller helst inne trots att jag har fått anbud om annat men jag tror mig förstöra mer än synbart om ord som dem kom ut. har jag föresten tackat gode gud för min syster på sistone? om inte gör jag det här och nu. hon är min stöttepelare, min hjälte och banne mig så mycket starkare än vad hon tror sig vara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback