now´s the only time i know
idag har varit en dag värd att spara i någon slags ålderlig plåtburk som står här bakom. jag har varit ambitiös utan dess like med hundra sidor kvar av en bok jag aldrig sett mig själv besegra. på vägen hem susade jag nerför min backe och brast ut i skratt för vad jag hörde i mina hörlurar var julmusik med bjälleriklang. jag såg blickarna suspekt granska min potential till psykiskt störd människa men jag mest bara log och cyklade vidare. väl hemma har jag överraskat mig själv genom att laga spenat och faktiskt tycka om det samt läsa fina rader ifrån fin människa. att sedan fever ray ska till roskilde kan även det vara värt att le lite extra för. som sagt, en plåtburks-dag.
Kommentarer
Trackback