restless soulsearching

för första gången på väldigt länge verkar planer överväldigade och på något sätt överskattade. med utgångspunkt i förvridna men dock visa ord ifrån en helt annan verkar lönlösheten nått sin topp. jag vet inte vad jag ska tro eller tänka men börjar förstå att det inte spelar så någon stor roll? enligt andra kommer menlösheten alltid vinna storslaget och då vägen dit hän är förbannat lång och krånglig börjar den få mig att tappa lusten. kanske är det helt enkelt dags att ge upp och börja andas frekventa andetag istället? jag kan inte minnas när sådana sist förekom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback