I'm feeling younger, it's better than wiser

från och med idag börjar de där två veckorna utav lyckorus jag längtat efter i många fler än två sådana som komma skall.

foto: regine andersson

jag hittar inte min ostmacka. åt jag upp den?

hjärnan är plastisk och innehar förmågan att anpassas till förändring av motiven man själv tillfredsställer sig. de motoriska svårigheterna ställer krav på individen om dess kapablitet och förfrågar livet om att tillgodose behoven. kommunikation bygger huvudstäder och ruiner för att framställa fragment. det här är ett barn som inte är som andra barn och medan ögonkontakten brast tog nervsystemet kontakt med själen för att berätta det svåra att förtälla. du kommer ha ett spädbarn resten av ditt liv.

solen skiner och jag ser grässtrån.

varken i drömmen eller verklighet levde du upp till mina förväntningar och i förvandlingen blev du någon annan men den du vill vara. jag vet varför tårar rann men succesivt lärde dem sig också att leva. det förgångna är svårare att förtränga än att bearbeta ett förflutet. att platser var samma som våra, att rekvisitan var den samma som min egen, det var svårt att se, det var svårt att svälja. men trots att himlen nyligen öppnat sig lever jag mig igenom denna nyfunna dag.

jobbig sådan dag. fina sådana flickor. tacksam sådan jag.

men sålänge det inte stormar.

både du, jag och dem som såg på vet varför dessa dagar varit mer påfrestande än andra. det ligger söderslagna bevis mitt här framför och jag försöker desperat hålla ihop med mina bara händer det som inte går att laga. jag har gömt mig i den vrå att rymmas i för att mobilisera den ensamhet som uppstod men ändå smärtar saker ifrån förr i detta samtida nuet. att motbevisa gör ingen nytta om känslan ändå slagit sig till ro. med tårar i ögonvrån satt jag i en trappa och lät dem falla, kanske kändes livet mer orättvist just då men jag anar ändå dess ärlighet. det finns ett talasätt om skadad sådan glädje och jag undrar febrilt om det är så han känner. jag kan fortfarande drömma drömmar om omöjligheten av oss två men jag vet när jag vaknar att det är banalt och så långt bort som på andra sidan jorden.

robyn ska till roskilde och som erika wahlström hade sagt, jag med då.