i want a body like yours


endast 49 kronor på josefssons rea. då är jag bara på jakt efter de där perfekta svarta jeansen med hög midja. good luck, girl. kanske har jag tur på weekday på lördag. dock är jag ganska kräsen, och oerhört fattig. men, bodyn var söt iallafall, och för att inte tala om modellen. lätt att hon har de perfekta jeansen med hög midja..


dream a little dream

det var förvirrade tider igår framåt kvällen. men nu får jag ge mig. att jag alltid tänker igenom allting hundra gånger för mycket börjar ge resultat. detta kanske inte är rätt ställe att vara kryptisk och patetisk på, men jag måste bara avreagera mig. jag är tillbaka till början utan sommaren igen och jag lovar er, där vill man inte vara. iallafall inte jag. iallafall inte mitt känslomässiga jag. alldeles nyss flöt en tanke iväg men det får banne mig vara den sista. jag avslutar som jag avslutade igår, nu passar det perfekt, slut.

the christmas song

med skam i kroppen efter att jag vaknat när klockan var över tre drog jag på mig närmaste varmaste sak vilket i mitt fall blev en stickad kofta, öppnade dörren, möttes utav pepparkakslukt, julstök och billie the vision and the dancers. mamma var i högsta hugg med att göra julfint. och nu är det min tur. jag har nyss satt igång music from the O.C mix tre vilken bara innehåller just julmusik och nu ska det pyntas för fulla muggar.

my hope is on the horizon

where where have you been my love? where, where
can you be? it's been so long since the moon has
gone, and oh what a wreck you made me. are you
there over the ocean? are you there up in the sky?
until the return of my love, this lullaby 


för att vara en stor jävla klyscha ikväll så förklarar jag hur jag känner genom någon annans ord. jag skrev om låten härromdagen, hur den fick mig att minnas. nu sitter jag här igen, minns. utav helt andra anledningar dock och med en helt annan känsla i magen. my hope is on the horizion helt enkelt och jag vet inte hur, jag vet inte varför, och mest utav allt vet jag inte hur det är möjligt. men nu är jag förvirrad så nu slutar jag skriva. slut.

decent days and nights

får att hålla livet i trim, och gå i helgens spår, bestämde jag mig för att ha en fortsatt underbar vecka. jag gjorde valet att inte sluta när jag var på topp. det är dags för mig att unna mig lycka och ta tag i mig själv, dagligen. vare sig jag vill eller inte. som inledning utav veckan fick måndagen spenderas tillsammans med emma. en såkallad bästa vän som jag träffar alltför sällan. som jag redan nämnt blev det en heldagslunch som det lätt kan bli när man har mycket att prata, och skratta om. och ja, man kan säkerligen skratta om någonting trots att det låter gramatiskt fel. för att fortsätta i samma anda bestämde jag och victor oss för att träffas över en fika som fick förgylla tisdagen. vi anslöt oss med måns, kim och amanda. därefter anslöt även rasmus och mathilda. det blev galenskap och högljudlighet som det för det mesta blir med de tre männen, rasmus, måns och victor. but hey, that´s why i love you guys. de träffar alltid rakt i hjärtat och vet precis hur man ska göra en glad. snacka om fantastiska personligheter! en härlig vecka är igång, det riktigt pirrar i magen. inatt blir det jobb och imorgon ska jag och systra mi på äventyr. jag håller er uppdaterade. i promise.
    

step into my office, baby

efter att ha kommit underfund med att jag, per dag, har runt ett hundratal besökare som egentligen inte har den blekaste aning om hur jag ser ut, kanske är ni inte intresserade heller, men jag tänkte iallafall ge er ett smakprov på hur jag såg ut i måndags förmiddag när jag satt i busskuren påväg för att möta en emma över en lunch som varade enda till kvällsmat;

 
stickad turban, indiska
gigantisk stickad scarfs, stuk
ut och in-vänd satinjacka, carlings
pliserad polotröja, h&m trend
snickarbyxor, lee
kofta och skor som inte syns, primark


the sun is burning in the sky

förlåt, jag har sansat mig själv nu och det kan tyckas att jag är aningens känslomässigt störd och bedrövar er alla med alldeles för intensiva och egensinniga ord och tankar. men ni är här av egen fri vilja och som headern lyder; alldeles för många tankar och lite därtill, så jag menar, ni var förvarnade. men för att harkla mig och ta nya tag, den där fredagen var anledningen till allt detta nonsens och därmed får jag väl kanske slutföra vad jag började.

jag peppade ju av mig lite redan i torsdags när det stod klart vad som hända skulle. så runt åtta, nio tiden anlände flertal vackra människor hem här till mig och vin korkades upp och likaså öl. det blev pinsamheter, trevligheter och allt det där som kommer med socialt sällskap och lite alkohol i kroppen. någonting som jag egentligen hade hum om men inte riktigt visste ifall jag kunde hoppas på hände. det ringdes ifrån ett nummer och en gammal partner in crime. tobias var påväg och välkomnades med öppna famnar. det finns ingenting som kan jämföras med kära åtensenden. man blir så lycklig i precis hela kroppen. stämmningen höjdes ytterligare för det var inte bara mig han var saknad utav. 

timmarna bara flög förbi och jag med mina återkommande minnesluckor kan väl inte helt och hållet säga vad som pågick men jag bara vet att när jag tänker tillbaka känner jag värme inombords och som bilden nedan visar på så dansades det graciösa danssteg så fullkomliga och exelenta. min klingande klocka på ovanvåningen har jag för mig hann slå sex slag innan vi allihopa slängde oss utmattade utav nattens bravader över sängplatser som var lediga. till och med en märklig morgon därefter är någonting att lägga på minnet. lekar så makalöst meningslösa som bara lekar kan vara, och högar utav människor på en alldeles för liten sängplats. huvud mot ett bröst vars kuddighet var perfektion och omhändertagande andetag som säger mer än tusen ord.

det är någonting speciellt med speciella tillfällen. obviously. men som bara klamrar sig fast och låter en leva på känslan länge framöver. och det kan tyckas vara konstigt eftersom det inte kanske var en kväll utöver det normala för de andra men jag brukar säga att konstiga saker förgyller mig och mitt liv och denna kväll kanske kan tillräknas som någonting sådant. som jag nämnde i mitt förra så abrubt avbrytande inlägg har jag en tendens till att bli kär i känslor eller andra absurda saker. fredagen är en utav dem. jag är kär i fredagen, helt utan anledning och antagligen oförståendes utav allmänheten, men, jag bara är det.

det får nog vara allt, jag känner ögonlocken sakta falla tunga ihop och dessutom tror jag inte jag klarar en tanke åt fler känslomässiga stunder ikväll. någon gång får det vara nog. och nu är det någon gång. tack för mig.

i hear the drizzle of the rain

                   image93

to be gone och better be. jag gungar i takt med tonerna. fram och tillbaka. till och med i sidled. det är jag och anna ternheim ikväll. det bara kändes som en perfektion. och mycket riktigt, så var fallet. samtidigt som denna rad skrivs tar den fjortonde sekunden slut och det dansas in på i´ll follow you tonight och mitt huvud dras tillbaka till fredagen. jag drar fingrarna genom håret och placerar det bak öronen och tänker tillbaka. vad så lite kan göra så mycket. både på gott och ont, som vanligt. men jag kan ändå ingenting annat än le. det kittlas i magen som så ofta när den där sociala sidan hos mig tittar inom. och jag som så ofta blir kär i både känsla, lukt och det även det uppenbara går som på moln även såhär, två dagar efter. människor! människor alltså! att de kan få en att må så bra! jag blir som i extas, och helt utan anledning egentligen. men det är allt för ofta jag sitter hemma med tårar i ögonvrån och tänker tillbaka på stunder som varit och människor de delats med. i fredags var jag tillsammans med många utav dem igen. jag är som nyförälskad. som vanligt när vi återses.
ni hade skrattat åt mig om ni hade vetat hur länge jag knåpat på dessa meningarna här ovan men det blev så mycket tankegång tillbaka till det förflutna att jag bara ofrivilligt drömde mig bort och glömde verkligheten för en stund. och bara för det, måste jag stänga ögonen och lyssna till this lullaby med queens of the stoneage och kathy´s song med simon and garfunkel. anledning till varför är alldeles för vag, vacker och euforisk att berätta om men sandstrand, fjärilar i magen och regndroppar är involverat och mer än så behöver inte minnet berätta fören jag är långt, långt borta och tillbaka där igen.

jag måste ta en paus ifrån all min känslomässighet och komma tillbaka strax igen och berätta om det som var tänkt att berätta om, fredagen. tills dess mina vänner, ni finner mig i drömstadie uppträngd mot min vägg, nynnandes, inom sju sekunder.

let´s make all belive

pepp! jättepepp! jag är så glad att det sprudlar och flyger i hela min kropp. det händer någonting i mitt liv. äntligen. som jag patetiskt önskat och bett för så länge. jag ska vara social imorgon. så social så ni anar inte. och i mitt revir dessutom. så oerhört hemmavant och praktiskt. andreas björkmans gata. härligt! namedropping. petra, izza, rasmus, hanna, emma, måns och victor. det ska bli så fantastiskt roligt. bara vara, dricka en öl eller två, prata, skratta, fumla, snubbla, leka, fnissa, fotografera, älska, tycka, dansa, känna, knapra. åh. jag längtar så fantastiskt mycket och peppar mig ännu mer än vad jag redan är pepp med musikens anda, just nu skriker artic monkeys i mina högtalare. still take you home. och snart ska jag somna in till at the hop med devendra banhart, just nu känns livet fullkomligt.

i haven´t got too much too say

i detta härhänderdetaldrignågonting-liv jag lever i den här härhänderdetaldrignågonting staden känner jag alldeles för ofta att i haven´t got too much too say. inte mycket händer ifrån dag till dag och då menar jag verkligen nästan alltid utan undantag. jag vet inte. jag var inne i den stora staden idag, understryk stora som ironiskt, köpte en vas till min, på söndag, 76åriga mormor . dock ska den in och bytas igen imorgon eftersom jag hittade en finare senare under dagen. jag köpte även en stor vit t-shirt på indiska som min adam ska få trycka på. hans klädmärkes kläder klär (ordet kläder är förövrigt ett väldigt extremt fult ord iallafall om man läser det många gånger efter varandra vilket jag gjorde nyss, men hur som) mig inte allt för bra. så, jag har bestämt mig för att han ska få ta del utav min garderob istället. mycket bättre. tyckte faktiskt han också. en alldeles egen larger than life kollektion till angelina. jisses. man blir ju nästan rörd. och för att gå tillbaka till dagen i staden köpte jag även det där pannbandet ifrån indiska som alla köpte för ett bra tag sedan, jag hade rabatt och har kommit på att den gömmer alla dåliga hårdagar som man har allt för ofta. en räddning med andra ord. och när jag ändå ska tillbaka imorgon för att byta vasen ska jag också gå inom vår kära sy-affär, var där inne en sväng idag men ville först hem och rådfråga mor min. men imorgon är dagen med stort m, eller jag menar d, var fick jag m ifrån? hur som helst, då sätts paljetterna på plats. förhoppningsvis. och kanske. om det går. tja, vi får se. men som sagt, förhoppningsvis.

jaha, då är väl egentligen den stora frågan hur jag i hela friden lyckades få fram så många onödiga och ointressanta ord om absolut ingenting. men, någonting ska man ju vara bra på här i livet. och jag tror att jag är bra på det. tydligen.


nej, eftersom min sara tvingat mig prata med henne hur länge som helst på msn iförd bara handduk fryser nu mina fötter, och resterande kropp något abnormt så nu måste jag ta tag i mig själv. laga kvällsmat och städa mitt rum innan det är dags för lite gossip girl och kanske till och med lite hidden palms. vi får se. night.


dress me in the finest

egentligen är jag makalöst löjlig eftersom trenden inte alls tilltalat mig förut och jag dessutom inte kan komma på vilket tillfälle det skulle användas. nyårsafton är ju relativt givet men eftersom jag erbjudit mig att jobba hela natten lång kan jag ju bara glömma att stå där och glimma vid tolvslaget. men ändå, plajetter. visst har man lekt med många sådana genom åren. trätt halsband, armband, sytt dockkläder eller åtminstone bett mamma att sy dem. hur som, jag vet inte varför men jag har den senaste halvtimmen klickat mig fram från sida till sida och tittat och analyserat paljett-trenden. jag hittade en paljettklänning i stockholm, kort och urringad i ryggen. mycket vacker. elin försökte peppa mig lite men det fick bli ett nej, hade jag skullat fira nyår så kanske, men annars, nej. förutom just den klänningen som var ifrån h&m har jag, tillsammans med resten utav bloggande sverige, hittat två andra kjolar;
den här,  och  den här. den ena lite finare än den andra, och samtidigt självklart, den ena lite dyrare än den andra. hur som helst, jag ska inte ha någon utav dem, och jag trånar faktiskt inte ens.





istället sitter jag och funderar på en idé jag haft sedan london då jag hittade de mest perfekta skorna, exlusiva men också enkla. självklart var det urban outfitters som stod för inspirationen och de flesta utav er kan säkert tänka ut vilka jag syftar på. men nu så sitter jag iallafall här och googlar på hobbyaffärer och försöker hitta de perfekta exlusiva men ändå enkla, paljetterna.

  
föresten hade inte jag någon aning om att det är ganska dyrt med just paljetter. ack. det är ju inte som om ekonomin sprudlar just nu efter ett besök i stockholm och fortsatt sparande inför asien. men har man en dröm ska man följa den, och just nu är min dröm att skapa de där urban outfitters-skorna på egen hand.

honeylove

jag är hemma igen, my loved ones, och om jag bara hade orkat ta mig upp till ovanvåningen och hämtat kamerasladden och elin hade makat sig in på msn hade jag tillochmed haft bilder att visa anledningen till att jag inte skrivit på ett par dagar, men det förblir ett senare uppdrag för dagen. tills dess, en ny serie att göra till tidsfördriv, hidden palms. petra, honeylove, kanske något för dig, du som är som jag, besatt och sådär.

in the middle of my land

jaha, så vart det en ny design igen. vi får se hur länge denna håller. jag är mest bara så dålig på det så jag tycker det är roligt att försöka lära mig. men det blir inte så mycket ifrån min och bloggens sida de kommande dagarna för jag flyr min kos upp till vår huvudstad och elin, min älskade elin. det inte bara känns som vi inte setts på evigheter utan det är sant. det ska bli så skönt att träffas, bara prata och vara. hoppsan, på tal om det kom jag ju på nu mitt i alltihop att jag kanske borde packa? det hade helt flugit mig ur sinne då jag mest bara gått runt och längtat. ett kort och gott inlägg. vi ses i den stora staden. elin, nu kommer jag!

i just adore you

image81
jag tror du är det finaste jag sett. jag undrar just hur länge till jag ska kunna vänta med att inte köpa dig. åh.


congratulations

kära vänner, som den odesigniga människa jag är tycker jag att ni ska vara mäkta stolt över er angelina idag. ni kan skratta om ni vill och till och med skämmas över min stolthet men, nu är det såhär att det tog lång tid för mig att förstå hur jag skulle göra, men tillsist gick det och nu sitter jag här med ett fint födelsedagkort till mor min. alltså, jag har lyckats få till det där med båda svart, vitt och färg i en och samma bild. grattis till mig, och mamma.



föresten, dagens goda järning går till petra som skickat över massvis med bilder ifrån vår älskade student som jag ska förvandla till ett album. tack, tack, tack, tack, tack, tack, tack, tack, tack, tack, tack, tack fina lilla du.

just thought you should know

gårdagen innebar drinkar och trevligheter hos systerisystera, brända popcorn och många jag har aldrig. denna dagen innebär illamående och huvudont, fem mackor med makrill och snart gäster med tillbehör som luktar ifrån köket, det vill säga, kanel -och vaniljbullar, chokladkaka, cornflakeskakor och chokladglass med nötsås.

jag tänkte om ni ville veta.

and i miss you, alot

förlåt. jag hade mer att berätta men tanken nådde inte fram till yttersta delen utav kommunikationen. den hann inte med. hur som helst ringde min telefon igår, först hem, och sedan till mobilen. det var ett så välkänt nummer men det stämde inte. sara hem. nej,det stämde inte alls. min käraste, finaste, underbara sara är förtvivlande nog i valencia och har varit där ett tag nu, vilket innebär att hon lämnat mig alldeles ensam i kalla sverige i åtta veckor. dum som hon är. men hur det än var så var det just det nummret som hade ringt mig. två gånger till och med. tankarna rusande och förvrängdes ganska snabbt till bilder föreställandes det allra västa. jag fick ont i magen. johannes, nikolas, anna. eller kanske till och med sara. jag bad till gud att ingenting hade hänt. jag drog mig ett djupt andetag för att ringa upp, skulle det vara, ja, så ville jag inte bara inte höra. två, noll, noll två.. anna larsson, hörs det ifrån andra sidan luren. ja, hej, det är angelina. och den där rösten i andra sidan luren låter plötsligt hur glad och upprymd som helst. magontet släppte, nu kunde det ju inte vara några utav de där hemska tankarna. nej, så var det inte, utan, till min stora lycka visade det sig att dagen som sara kommer hem ifrån valencia är familjen larsson uppbokade på annat håll så anna undrande ifall jag kunde ta mig an sara denna dag. alltså, det hon frågar mig är om jag vill träffa och ta hand om människan i fråga som jag har saknar dag in, och dag ut, då, i två månader. självklart sa jag och börjar genast tänka på vilken underbar kväll vi ska ha. och hade det inte varit för att jag faktiskt jobbade inatt så är sannolikheten att jag hade drömt om den ganska stor. för, min käraste fina, underbara sara, henne, ser jag fram emot att träffa igen.


love, love, love

gud som det ruskar ute. vinden viner och idag kan jag tycka att inte ett endaste uns ljus har hittat fram, bara mörker, regn och ja, höst. jag ska inte klaga. jag sitter inomhus med en stor halsduk virad runt min hals och täcke över benen mina. men ändå. jag jobbade inatt, det regnade, det försämrar. eller, inte så värst. jag jobbade tillsammans med min favorit. en liten janet. jag fick chokladpraliner utav henne för igår var en utav de stora dagarna, första vaccinationen inför resan, usch. och hon tyckte jag hade varit duktig, så jag fick chockladpraliner. som sagt, min favorit, en liten janet. när jag kom hem imorse hade jag även fått ett vykort utav min syster. älskade syster, jag citerar;

en syster är ett stöd
och en hjälpande hand.
hon är bunden till dig
med ett kärleksfullt band.

som lilla.. eller stora..
är hon dig ganska lik.
hon finns i många minnen
och hon gör din levnad rik.

det känns tryggt att hon vet
varifrån du kom,
att hon ser vad du gör
och att hon bryr sig om.

med henne kan du dela
både sorger och skratt..
en syster är en gåva
- en ovärderlig skatt.

ja, vad ska man säga. tårar i ögonen och känslofjärilar i magen. älskade syster, vad vore man utan dig?

som om inte det var nog med lyckligheter för dagen så är det myskväll här hemma på andreas björkmans gata sexton. adam kommer hit, sven är sjuk och pysslas om och mamma står i högsta hugg i köket och lagar ljuvligt doftande god kvällsmiddag. lax och delikatesspotatisar. och senare ikväll blir det pepparkakor och ädelost. just nu njuter jag helt fullkomlingt av vardagens livsförlängande glädje.

i would like to play in your garden

image78
http://www.branten.com/shop/ylva-liljefors-m-7.html
ylva liljefors är ett geni som många andra designers på just denna sida. men jag föll pladask för hennes lekfullhet med gammeldagsblommiga tyger. hon är så rätt på det, varför låta det blomstrande bara förgylla en trädgård? ett klädesplagg samt accesoar går lika bra. om inte bättre. dock är de för tillfället, och nästan jämt, för dyra för min plånbok men man kan titta och njuta. länge. längre. längst.

today is the day

dagens vill ha; någonting att göra, för en gångs skull.
dagens låt; ännu har jag inte öppnat iTunes utan njuter bara utav tystnaden. men jag antar att när en låt sätts igång lär det väl bli, samson utav regina spektor, jag tror jag känner för den senare idag.
dagens planer; varje dag är de alltid så många men blir inte så ofta någonting utav dem. planerat var att laga mat tillsammans med nicklas, och sortera garderoben, på riktigt. dock tror jag den sist skrivna planen också blir den enda genomförda.
dagens bästa; ännu har det inte hänt någonting jag skulle vilja kalla för bästa. kanske att jag tagit tag i att iallafall registrera mig på fuji direkt vilket innebär att jag är ett steg närmare till att slutföra det där studentalbumet vilket jag kommit på att jag måste göra innan jag åker, annars kommer det aldrig bli av.
dagens sämsta; jag refererar till gårdagens sämsta istället. jag erkände mig vara en shoppaholic för tillfället.
dagens roligaste; mamma kommer snart hem ifrån jobbet, då kommer vi säkert flammsa till med något som förgyller dagen.
dagens misslyckande; tja, att som vanligt är klockan alldeles för mycket, strax tre, och jag har inte gjort någon nytta.
dagens köp; eftersom jag inte ens lämnat min säng idag kan jag åter igen referera till gårdagen, eller varför inte till den senaste veckan? en mönstrad klänning och en paperbagwaistad kjol på tradera, en svart klassisk ballongklänning till aisenresan på h&m och en lila lite pliserad 50tals klänning ifrån indiska.
dagens humör; relativt uttråkad, men jag ska inte klaga. jag är glad för det.

gossip girl

kan det inte bara vara den sjunde november idag?


i want to place a bid on you baby

 jag vann dig,
 och ikväll ska jag vinna dig.

dagens miniatyrproblem är att jag hade lovat mig själv att allt det där som har med kläder att göra. det får vänta. det är onödigt när jag ändå bara har två månader på mig att klä mig i dem för sedan åker jag iväg. och som om inte det var en anledning nog så är det viktigaste ändå pengar. jag kan tycka att det är onödiga pengar att lägga ut på kläder när jag ligger back i min asien budget. men, hur ofta lyssnar man på sig själv? igår vann jag alltså en auktion på tradera, en goding till klänning, ikväll hade jag tänkt vinna ännu en, fast denna gången en kjol. och idag när jag gick från ett tåg till en buss korsade jag h&m och haffade till mig en klänning, dock en väldigt billig sådan, men ändå, en klänning. så, som sagt, dagens miniatyrproblem. angelina är en shoppaholic.


i want to be a part of this

jag har spenderat eftermiddagen till vad som kan ses som en förändring. tro inte att jag är färdig för det är sällan jag är det med någonting. dock har jag väl alltid det som plan. men, jag har precis lyckats luska ut både det ena och det andra om hur man faktiskt får sin käraste anteckningslapp att skina som solen eller åtminstone sticka ut från det normala. på återseende, för, nu måste jag faktiskt sova en stund för det är jobberi för mig den här helgen. fredag till lördag, lördag till söndag.


fluff me a muffin´

men hallå, fluffins, fluffinsmuffinsboken utav jacob gray, varför finns den plötsligt inte att få tag på? jag försökte senast till en svens födelsedag, utan lycka. nu är jag ute efter den igen, men fortfarande, utan lycka. jag blir grön utav avundsjuka på er som redan varit smarta nog och inhandlat den. jag som ville. jag som önskade. åh, vardagen hade varit så söt och god men en fluffinsbok. dessutom är det en väldigt bra nästanfarsdag-present. åh.

a lady have to have shoes. many shoes.

ett par skor, två par skor, tre par skor,
fyra par skor, fem par skor, sex par skor,  skor i all oändlighet.
till mig.
ja tack.
www.have2have.se