back in the 60´s
sevenhundred days with your heart in my hand
it´s a cold and it’s a broken hallelujah
"åh! attention, tyck synd om mig"
jag gillar sådana kommentarer. verkligen. de värmer om hjärtat. men verkligen, skit samma. om människor har ork till bry sig så vachego.
som sagt, fast i helsingborg, nu tillbaka. efter en trött morgon stampla ner till stan och ta en buss som varade uppemot en tre timmar känns världen ganska sur. allting känns ganska surt. låt oss tacka gode gud för min ipod. tack.
det där svenska talet som jag skulle skrivit under lovet. var har det tagit vägen? för visst var det så att jag skrev det i början utav veckan. eller, nej, det var det nog inte. det var visst jag som glömde bort det, eller åtminstone förträngde det. hjälp. låt oss nu sakta räkna ner till dommedagen.
jag har börjat tänka annorlunda nu. okej, det är fortfarande f a n f a n f a n. det är fortfarande. det finns inte. men ska bli bättre. det finns inget annat än att det ska bli bättre. after rain comes sun, right? för vad vore jag utan dig. egent(k)ligen. men tio över elva imorgon, då ska det va. och ska det va så ska det va.
håller jag på att bli en seriös bloggare? isådanafall bara för petras skull. och när vi ändå är inne på ett petra-ämne så måste jag skrika rakt ut i luften så ni båda hör PETRA OCH ELIN, gud måste fått mvg när han skapade er för tjollahejsan vad ni är underbara!
i can´t belive the news today
men igår var trevligt. trots nervositet utav att mitt lokalsinne skulle svika mig i lund och inte hitta mitt rätta tåg. men jag lyckades. jag kom fram och jag och camilla hade en efterlängtad liten träff. det blev mat, kaka och tv. vi tittade på smala sussie som vi båda två hade glömt vad den handlade om och när den väl var igång kom vi på varför vi inte kommit ihåg vad den handlat om. den är kaos.
på tal om kaos. idag är kaos. inte bara på grund av vädret men pga d i g. det började igår. fast nu ljuger jag. det började egentligen för hur längesedan som helst. men då var det på låtsas, bara för att skrämmas. nu är jag snart en utav änglarna i himlen vars tårar flyter lika lätt som fjärilsvingar flyger. jag är död. ja, nu sitter jag här, helt fast och helt tom. igen. det har varit mycket tomt på sistone. men det här tar priset, det här tar allt. jag orkar faktiskt inte känna såhär. nu när alla tårar sipprat ut får andan säga sitt. jag är trött, tom, helt slut. jag älskar ju dig. helt tom. alldeles för tom. det här är inte rätt. det får inte vara rätt. klart det inte är rätt. ha! ... det är rätt. f a n f a n f a n. det finns inte, det enda mening jag har sagt idag, om och om igen, det finns inte. varför?
ican't believe the news today
oh, i can't close my eyes
and make it go away
how long
how long must we sing this song
how long, how long
wipe the tears from your eyes
wipe your tears away
idag är det fredag
i can´t get it out of my head
att lyssna på daimien rice. det är en sådan dag idag.
jag sitter och tittar på mitt golv fyllt utav kläder och längtar bort. hur kan mitt golv vara populärare än mig? alla mina klädesplagg verkar vilja ligga där. de verkar trivas. varför trivs inte jag? jag borde. jag borde verkligen. jag har ingenting att klaga på, jag som har det så bra. fast, ändå. jag vill ju trivas men det går inte. inte idag iallafall. gud vad det är en sådan dag idag. alla vet vad jag pratar om. alla har sådana dagar. andra oftare. andra inte.
give me someting to belive in or i´m i just another soldier on the road to nowhere
hmm
tja, nu har jag gått och blivit som alla andra. jag har skaffat mig en blogg. jag tvivlar på att jag kommer bli en effektiv skrivare. men tokigare saker har hänt. dessutom har ju folk slutat ladda upp tonvis utav bilder på bilddagboken så nu har jag inget liv längre ändå. så, tja, detta vore ju en ganska bra undanflykt att att sitta på internet istället för att göra modernismen t ex.