there´s just an empty space
out, out brief candle
det börjar bli lite väl mycket nu. andnöd.
what was i thinking leaving this world behind?
nu cyklar jag, julia och linnea till åkarp med gifflar i högsta hugg.
i think we have a chance to make it right. keep it loose, keep it tight
just leave my head alone
nyvaken. det kittlades nyss på mitt ärrfyllda ben, tittade ned, och ser en skalbagge. jag ska nog sluta ta med mina täcken ut på verandan min för att jag tycker det är mysigt eller helt enkelt skaka av dem innan jag lägger dem i sängen igen. nu kräver min existens kaffe.
lovelight
en stor kopp kaffe trallandes gullan bornemark. imorgon tar jag sovmorgon.
high five!
jag klarade en milstolpe vilket innbär att jag kan åka hemåt på måndag, gå steg med en bredvid och därmed spendera en kväll som aldrig förr.
let the beat control you
dimman ligger tung och jag ser inte ut. din kryptik i mystik gör mig irriterad i väntan på verklighet. dagen kommer vara lång, längre än vad jag är van vid den att vara. och plötslig är jag fast i en situtaion abnormalt lik en annan och den tanken gör mig rädd och förbannad på mig själv. tacka gode gud för torsdag som blir början på något nytt.
a magical moment with a magical man
igår morse vaknade jag som ett barn på julafton med lycka i blick och fjärilar i magen. några timmar senare satt jag leendes och beundrade den mest magiska man. manligt, mystiskt, eget och fantastiskt. komplett är väl ordet att beskriva med och trots kameraförbud försökte jag på något sätt bevara denna stund i ett fotografi. mannen i hatt är bob dylan.
if not for you then for who?
cigg, sol, take away, heidi och domkyrkan.
like an electric feel
för några timmar sedan lyssnade jag på mumlande poetiska meningar och kan fortfarande inte sluta le. nu diskar heidi i bakgrunden och jag ligger under två duntäcken men ska strax dela med mig utav det ena.
it takes a lot to laugh, it takes a train to cry
19.30
in the heat of the night
mr. big
note to self
what else is there?
en kväll som lämnade mig med två timmars sömn, men det var det värt. sopa21, så jävla bra.
the girl and the robot
there´s no place called hope road
del ett avklarad och med alla rätt därtill, del två står just nu i bakgrunden och är ändå den som styr det hela. hur som tog den två timmar istället för fyra och avslutades med hämtmat och picknick i elins fabulösa lägenhet, hade jag fått den hade jag tagit den. efter maten korkades vinet upp och halv sju vinglade jag, julia och linnea hem som sista män. idag var allt den skulle vara. jag gjorde mitt bästa och ödet ligger i någon annans händer tills på fredag om jag hört rätt?
timing is everything
"just idag är jag stark, just idag mår jag bra. jag förs framåt av kraftiga vindar. just idag är jag stark, just idag mår jag bra. jag har tron på mig själv på min sida. jag har väntat så länge på just den här dan, och det är skönt att den äntligen kommer. väntat så länge på just denna dag, den ger lust när den kommer"
-kenta gustafsson
flowers in december
don't expect me to die for thee cuz i´m so far around the bend
you´re my somebody
jag kom nyss på tre bra saker med denna dag och ville skriva ner dem för att minnas och hålla fokus men plötsligt kommer jag bara på en. hur som som får den duga sålänge för inspiration är väbehövligt speiellt dessa två sista dagar. den ena, och alltså för tillfället den enda jag kommer på, är att till frukost kom tårarna igen men denna gång utav glädje och skrattanfall. efter ett glas mjök och en macka chattade jag och ebba med webcam och roliga miner och funktioner satte prägel på hela min dag.
until the world stops spinning
jag vaknade nyss av att jag grät hejdlöst och jag minns exakt varför. jag vill ha tisdag eftermiddag.
under the bridge
ikväll fick jag höra att jag låg högst upp på någon slags lista vilket fick mig att överflöda i känslor. och i en definition utav a och b eller andra bokstäver ligger ligger jag nu sömnlös med tända ljus fladdrandes i vinddrag och six feet under komplicerar mitt liv i komplex harmoni.
saturdays is no better then sundays
fysiskt och psykiskt utmattad.
i want to be just about as happy as i can be and how am i gonna keep myself away from me?
jag tittar på skator som bråkar med varandras näbbar utanför mitt fönster och får ont i magen, äter nudlar och hatar det psykodynamiska, humanistiska, behavioristiska och kognitivistiska perspektivet.
like an echo in my head, time and time again keeps us apart, i just miss you, that´s all
a butterfly in reverse
efter fler än nio timmars koncentration på huvudpersoners verk och nödvändighet sitter jag i kyla och njuter utav frisk luft och väntar på framtid snar sådan som komma skall och denna dåtid som ska vara över och förbi. två dagar in i nästa vecka ska jag titta tillbaka och vara nöjd över min prestation och förhoppnings säker på min sak i både form utav essä och begrepp. jag dinglar åter igen ben på min veranda och som bekräftelse på min existens syndar jag och tankemässigt ber om ursäkt för min neglektion utav många.
love and addiction, a jumping jesus, round here
colorblind
ibland är det bara så jävla tröttsamt när hjärnan spatserar iväg.
breathe me
ikväll har jag spenderat nittio minuter påväga till en by här någonstans utanför, denna gång mer rakt fram än åt höger, förbi dammar och solnedgång med turning torso och öresundsbron framför i något slags ljuse utav en färgpalett. i övrigt har jag tänkt tankar om att störa en viss, åter igen försökt lära mig att öppna en banan samt framkallat hundra utav mina favoritbilder som kommer hem till åhus inom tio dagar då jag förhoppningvis också är där. eller, iallafall inom arton.
climb in the back with your head in the clouds and you´re gone
kvällsaktivitet.
kisses and cake
den där byn omkringad utav fält, inhängnad utav hagar och hö, trehundra meter lång på sin höjd mätt av en slingrande grusväg med brevlådor i mitt utav de trehundra vilket blir hundrafemtio, en kyrka precis brevid och en gammal bebodd skola mitt emot. där var jag alldeles nyss. följde skyltar i raskt takt med solnedgång i rygg emot staffanstorp och hamnade någonstans mitt emellan lund och mitt mål. stod en stund, betraktade och log. byn var som en i saga, en kort sådan men ack så vacker och talande för sin sak.
fireflies take flight
okej. igår blåste jag omkull. på riktigt. med cykeln och en kraftig vindpust låg jag plötsligt på marken och kände mig lättfotad i en annan benämning.
i wear you on my arm like a brand new scar
idag blåste vindar ifrån det förgångna och tänkta ord blev till verklighet och känslor nu efteråt är obeskrivbara även för mig själv. under solstrålar skenade minutrar iväg och känslomässigt var det betydelsefullt och ur glädjens syn ler jag åter igen åt oss som en gång var. inte mycket har blivit gjort sedan dess och nu ska jag åka min veckliga biltur och skrika engelska ord som jag gör om till egna och titta på storstaden i backspeglen som tillför mitt liv mer än vad jag någonsin kunnat drömma om.
look for the girl with sun in her eyes and she´s gone
en timme i regnet, och en halv på en lekplats mitt i ingenstans. utan svar ifrån dig är jag tillbaka på samma blekta målruta som en gång förr.
i don´t mind if i lose, if i win i would be so confused
med trötta ögon lutar jag mig emot mitt skåp fyllt med minnen och pappershögar. blundar. jag har suttit på mitt golv sammanlagt tio timmar nu. jag trivs som bäst på golv men tio timmar var kanske lite att ta i? jag tystade nyss ner musiken och hörde fåglar sjunga utanför. solnedgången är sedan länge passerad men jag är ute efter samma känslor som den inger så strax ska jag gå raskt igenom parken för att komma ut på landet och känna mig fri. väl där sätter jag mig på bänken till höger och låter samvetet kicka in. igår badade jag badkar och log längre än vanligt men vad gör det när evigheter är fastställda till evigheter och virrvarvet i mitt huvud bara verkar förökas ju mer glädje jag tillåter mig att känna? fastnade nu i en bakgrundsvariabel som säger mer än vad den borde. dina avsaknade ord förtäller om ett liv ifrån förr jag mer än ofta tänker på som ondo men sanningen kan vara precis tvärtemot.
together we´re stronger as one
apple of my eye
har jag inte varit leendes en halvtimme i sträck nu? din förtjänst.
picture yourself in a boat on a river with tangerine trees and marmalade skies, somebody calls you, you answer quite slowly
efter elva timmars sömn äter jag godis till frukost.
misfit love
som jag anade var kvällen allt jag önskade mig om inte mer. jag kan inte tala nog med fina ord om dessa människor som nu är sex månader gamla vänner. sushi gjorde mig mätt och belåten och nu trött när jag svarar på meningar som he's got that somethingsomething med oh yes i does. men det är ingen fara för de fyrtiofem minutrarna hem av sipprande regndroppar lugnade mig med tankar om både snar framtid och lite längre än så.
two drifters, off to see the world, there`s such a lot of world to see
en hel vecka på biblioteket avslutade vi alldeles nyss med vårens första glass. ett erkännande kom fram betydande att vi mest är där för sällskapets skull men det är ganska givande att få någonting gjort då och då. förövrigt var igår makalöst bra och befriande. öl och hamburgare på viggos och sedan rödvin hemma hos emma. en välbehövlig kväll med många skratt, speciellt åt elins badring, andré och sedan en och en halvtimmes fina utbyte utav ord. nu sitter jag på vad jag kallar min veranda och dinglar med benen och ska om en stund ta mig till malmö för sushi och chokladtårta. ikväll blir ännu en sådan där bra. det vet jag.
more then words can say
hon är den bästa. henne ska jag flytta ihop med. tänker jag.
it´s getting dark, much too dark to see
med rysningar fäller jag tårar utav glädje och sorg med vetskap om att jag har två att unna mig med som säger vad jag vill höra och alltid finns där jag vill ha dem (förutom de tre senaste dagarna). i övrigt stressar jag isönder mig själv för ingenting alls men hur mycket som helst och ikväll ska vi ut och äta och dricka öl för att fira en lång vecka och välkomna ännu en. och vad jag nyss frågade är ångrat men en dag ska jag gå steg med dig bredvid och så är det bara.
spring has sprung
trying to get up that great big hill of hope for whatever that means
jag gick nyss emot solnedgången och tänkte tankar som många gånger förr.
some kind of reality
jag vill skryta med er för i lördags var jag på tre kreativa själars och nära vänners fantastiska uställning. talangfulla som få.
foto; mattan
foto; mattan
baby can´t be blessed
med fetaost i håret och sallad över hela golvet undrar jag om jag någonsin ska bli bra på att laga mat?
the end is near, the end is here, bye gone bye, bye gone
it´s those tiny little sparks
jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. beirut till way out west.
i love you for sentimental reasons
en kan önska och drömma och trots det ser det ut att kunna vara ett tjugotal grader utanför med den sipprande morgonsolen. jag vet att jag snart ska entra verkligheten och förstå den på ett annat sätt än vad jag gör nu men bara för att jag nyss vaknade ur en dröm betyder väl inte det att jag inte kan leva i en annan? danny williams gör det enklare än så.
pleasantly blue
float on
the world at large
idag är jag inlindad i någon slags temporär verklighet. igår var bra och fint och härligt och trevligt men jag finner mig fastna i situationer där jag förtäller mer än vad som förväntas och förmodas men inte nog med energi finns idag att ödsla på att fundera. istället tänker jag på soluppgångar alternativt ned samt om min tröja sticks för mycket för att stå ut och också om ångesten är förberedande för morgondagen, eftersläntande ifrån gårdagen eller levande i nuets oengagemang?
cool and soft not ordinary
what a difference a day makes
på med skor och tröja ovanför någon slags pyjamas för nu ska jag köra och hämta ebba för att baka scones här hemma.
don´t go wasting your emotions, these words and more
jag tänker att jag tänker på dig. så jävla onödigt.
roll around and tumble down
med blicken fäst i taket ligger jag på rygg, lyssnar på kurt cobain, omedvetet väntar på dig och längtar efter systra mi, oss och vietnam;
i want to spend my life with broken people on a everlasting sunday morning
inatt drömde jag att jag vägde nittiotvå kilo och idag har varit ännu en sådan där ambitiös sådan vilket resulterar i halvöppna ögon när klockan knappt passerat nio. detta kommer säkerligen i sin tur resultera i ännu en tom kväll utan meningslösa men betydelsefulla konversationer då människan ifråga brukar leva om nätterna snarare än tidiga kvällar. i övrigt åker jag imorgon hemåt och uppåt i landet för att dricka kaffe med ebba&hanna, gå på mattan, heidis och johannas utställning samt hänga med krantz och en flaska vin. oj, hon hade inte passerat nio ännu.
a memory with speakers in my lap on our way to somewhere in the middle of the spring too many years ago
now´s the only time i know
idag har varit en dag värd att spara i någon slags ålderlig plåtburk som står här bakom. jag har varit ambitiös utan dess like med hundra sidor kvar av en bok jag aldrig sett mig själv besegra. på vägen hem susade jag nerför min backe och brast ut i skratt för vad jag hörde i mina hörlurar var julmusik med bjälleriklang. jag såg blickarna suspekt granska min potential till psykiskt störd människa men jag mest bara log och cyklade vidare. väl hemma har jag överraskat mig själv genom att laga spenat och faktiskt tycka om det samt läsa fina rader ifrån fin människa. att sedan fever ray ska till roskilde kan även det vara värt att le lite extra för. som sagt, en plåtburks-dag.
eight easy steps then limbo no more
jag kysser dig lättjande lättsamt men med en annan antydan i sig. jag tänker tankar kring ovisshet och obarmartighet och dess intresseskala ifrån ett till tio. jag undrar frekvent men ändå inte alltför ofta och beslutar mig i resultat som ändå inte spelar någon roll. tvetydighet och kryptik i någon slags kemi men ett samspel och interaktion som inte kan inte fullföljas och slutföra vad jag börjat. så enklast vore kanske bara att fortsätta drömma i den absurda sammansättningen till verklighet?
good old times and good old days
brudar, vill ni dricka kaffe med mig tio i två på fredag eftermiddag?
but if God gives you strength
med storstadsljus i backspegel tänkte jag på nya perspektiv. efter två timmars promenad tänkte jag på ännu fler. och nu ligger jag här, sömnlös, och har många mer på gång.
in a moment or two
jag har spenderat fina dagar i en norsk huvudstad. dock hade jag lätt kunnat sova sked, skratta åt aras och schars, ätit kötbullar, trillat ner ifrån loft, druckit vin och bakat kakor med sara många dagar mer men min stad här hemma kallade med plikter och bång så jag tvingades att åka hem. men har man väl bestämt sig för att hålla fast vi varandra ska nog månader gå fort tills vi ses igen mina älskade vänner.
right there in my arms
after being on a bus for eight hours
hemma, nyvaken, yrvaken, trött, gnällig. sova.