something´s missing


de finns inte att hitta i lund.

everything will follow

jag har flyttat. jag sitter på min soffa. den är fantastisk liksom resten utav mitt aprikosa hem. jag är i lund igen. jag är hemma.

a sunday smile



in your atmosphere

igår åt jag thaimat och drack vin på stenar som är staplade i en hamn som är som vackrast när man är påväg att lämna den. idag flyttar jag.

i´m gonna find another you

vi talar om dem. vi talar om dem som om de vore rockstjärnor. vi talar om dem utan att nämna vilka de är. de är tre stycken. en som är påväg, en med en attityd och en som är den finaste. den ena skrattar jag mig lycklig med och ger mig fortfarande tillkänna, en annan delar jag minnen med nog så ambitiösa att komma ihåg men ack så meningslösa att hålla av och en tredje vill jag visa mig på bästa sätt inför då han är vackrare än en dröm. det är lekfullt på alla sätt och vis men nog utav så stor vikt att ändå förtälla om. två behåller jag, en inte.

Stockholm


a means to an end

min hals ömmar i vanlig ordning och denna gång kan jag inte ens skylla på albin om det inte är så att baciller har legat och grott sedan way out west? i övrigt är jag mest bara frustrerad på elbolag och adressändringar, dessutom börjar det slå mig att jag snart är påväg dit jag längtat sålänge. fram tills dess och för att ignorera träffar jag om en stund ebba för att fnittra bort både det ena och det andra sedan väntar en eftermiddag med heidi och kanske en kväll med tobias. adjö.

blame it on my youth


fly as you might

igår såg jag solen gå ner ifrån en altan en bit utanför staden där vi åt kräftor tills jag grät. jag kan ärligt säga att alla de bästa var samlade runt ett och samma bord och jag mår som jag mår idag för att igår var som igår var. jag skickade iväg ett sms och fann ännu en gång sanningsenliga besvis för hur känslig min hals är. jag har frivilligt ont i varenda skrattmuskel och vaknade med manliga skor i min hall.

divine pt.2


divine


people always leave

en öl, två cigaretter och så var jag hemma igen. jag orkade inte vara sentimental fastän jag hellre hade velat att rasmus skulle sitta brevid mig i lund efter första september. jag hade honom i mitt famn ett tag sedan var jag tvungen att släppa. han kommer lyckas så jävla bra.

way out west pt.3


way out west pt.2



way out west pt.1



we share our mothers health

jag bläddrar mig igenom bilder och längtar storartat tillbaka.


we burnt to the ground, left a view to admire, hills reach for the sky



rerun, rewine, replay

för mycker socker och koffein försent på kvällskvisten. big brother repriser räddar mitt liv tredje gången gillt den här veckan.

another world


to live, to learn, to love in the major key

under solnedgång drack jag och nils igår rödvin på en gräsmatta tills vi somnade på min madrass. idag har jag och arvid levt svensk idyll vid en sjö och i ett hus fullt utav lampor jag obemärkbart vill stjäla.

andreas björkmans gata 16


boys don´t cry

solen skiner och jag letar lådor igenom efter bråte att använda eller förkasta. jag sorterar ännu en gång mitt liv i högar att inte tappa sig själv emellan. dagar som gått har erbjudit mig sällskap med de bästa och en kväll igår med victor betyder mer än vad som kan tänkas.

satisfied mind

jag log med solsken i nacke och zach condon gjorde mig lycklig själ och hjärta igenom. beirut var det ja, robyn också. för att inte tala om bon iver och olle ljungström och anthony och crookers och några till. way out west var tre tjejer i en lägenhet, två till ifrån malmö, måns, adoptivpäron, träningsvärk, oj, åh och svartklubb med mig själv som amadeus och dem som panikens jävla helvete ifrån gränna samt en övernattning i ett hus långt bort ifrån mitt eget. en vecka susade förbi för jag hann inte med men vinet är slut och kontot är tomt men jag lever på minnet utav robyn och beirut istället för näring och sånt.

we´re way out west


the great escape

och nu åker jag till göteborg i en vecka eller så.

nevertheless

jag bygger broar och klipper band.

lonesome swan

yann tiersen ska till malmöfestivalen. det kräver inga ord och inga visor, det är naket och talande som det är.

step outside beacuse summertime's in bloom

när man trivs känns ord odefinierbara och ivägen men idag gömmer jag mig en sista eftermiddag bakom markisens täckmantel och medan augusti snart blir september reser jag sålänge landet igenom för att landa i den trygghet jag sparar på längre ner i söder.

love to the beat of the show


everythings just wonderful


we never thought about tomorrow

jag lät andras ord spela större roll än min egen magkänsla och i samma stund förstörde det jag byggt upp under tre månders tid. en trygg och smekande röstklang övertygar och vad jag än hör och ser tar han mig land och rike runt på lyckliga turer som ingen annan kan ta mig ifrån.


with a wonder and a wild desire

han dog i slutet medan en annan dog i början. det är en årstid så skör och sårbar att endast de obarmhärtiga klarar sig undan helskinnade. hur jävla lätt faller du egentligen undrades barskt och kvar stod jag stum och frågande. är det nu vi bestämt att jag ska be på mina bara knän i vanlig ordning eller är tiden för förändring kanske kommen? tårar att slänga i en havsbris känns pasé och jävligt tröttsamt. jag kräks på repriser och önskar oss se över situationen ännu en gång. men vad som än är, hur som än haver och vad som än komma skall blir jag lycklig av att ha dig i min ögonvrå. hela vägen hem lutade jag mitt huvud mot en konstruerad axel som så många gånger förr och ser man förbi sitt eget rörelsemönster finns det tid för iaktagning utav regndroppar som bildar länder och linjer att bygga en dröm på. jag får kvällen till ära bita mig i läppen för att inte brista ut i det genuinaste på flera veckor. jag är okej. och ja, jag blir lycklig av att ha dig i min ögonvrå.


amazing grace


heidi. hon har gjort mig så jävla lycklig idag. det är nu det vänder.

split screen sadness

bakfull med skrivkramp.