blue so blue my love

i brist på annat tänkte jag att det var tid för ännu ett inlägg i mängden. det luktar målarfärg i hela huset och mina ögonlock är så tunga att jag inte ens orkar bädda ner mig i sängen. jag borde ordna med de där sista julklapparna. ikväll är den enda kvällen då det kan göras, jag vet det egentligen, men mitt huvud verkar inte vilja förstå det, för här sitter jag och har suttit nu i två timmar.

jag är fortfarande hes om någon ville tycka synd om mig och så. ganska hostig också för att bre på det hela.

föresten är jag kär i mina 90-tals jeansshorts. de går att använda till allting, alltid. det är en egenskap att älska.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback