a lack of color
nu gör jag det igen. sätter mig ned med datorn i knäet för lite meningslöst skrivande. den där poetiska sidan utav mig ligger allt för ofta på hyllan nuförtiden utav ingen aning alls, men var hittar man insperation nuförtiden då? de ända människorna runtomkring mig gör ingen illa, och berör inte så speciellt. de ger mig alltså ingenting att poeta om. världen runt här om står ganska still. den bara liksom är här, går ingen vart och finns brevid mig. den säger inte till mig vad jag ska göra, det tilltalar mig inte på varken det ena eller det andra sättet. den bara finns där. och som jag redan nämnt kan jag lika gärna sammanfatta det, världen runt här om står ganska still.
svackor. det går i bergochdalbana kurvor men ändå inte. ingenting händer direkt trots att min dag ändå har hållit mig sysselsatt ifrån att städa bort det som så snabbt hamnar på golvet. klister, sax, färgpennor, utklipp, morgonrock, en bok där och den bok där. jag drar mig ifrån att läsa dem för jag vill ha kvar dem. någonting att längta till. men den ena filmatiseras snart så om jag inte skyndar mig sitter jag snart där i biografens mörker och skäms.
fika. jag vill fika. fika i massor. på kaffe. inte te. kanske choklad. en kanelbulle kanske. men hellre vaniljbulle. bara kaffe går också bra. alldeles utmärkt till och med. fika. jag vill fika.
det är vad jag är bra på, svammla, om ingenting alls men ändå om allting. bara jag kan läsa mellan raderna för bara jag förstår vad det egentligen var jag ville skriva men som kom ut, just såhär. svammel svammel men ändå, summan utav kardemumman.
svackor. det går i bergochdalbana kurvor men ändå inte. ingenting händer direkt trots att min dag ändå har hållit mig sysselsatt ifrån att städa bort det som så snabbt hamnar på golvet. klister, sax, färgpennor, utklipp, morgonrock, en bok där och den bok där. jag drar mig ifrån att läsa dem för jag vill ha kvar dem. någonting att längta till. men den ena filmatiseras snart så om jag inte skyndar mig sitter jag snart där i biografens mörker och skäms.
fika. jag vill fika. fika i massor. på kaffe. inte te. kanske choklad. en kanelbulle kanske. men hellre vaniljbulle. bara kaffe går också bra. alldeles utmärkt till och med. fika. jag vill fika.
det är vad jag är bra på, svammla, om ingenting alls men ändå om allting. bara jag kan läsa mellan raderna för bara jag förstår vad det egentligen var jag ville skriva men som kom ut, just såhär. svammel svammel men ändå, summan utav kardemumman.
Kommentarer
Trackback