find som rest in mind
jag tänker så det knakar. hela tiden, om allting. är det inte resans svepande varma badsträndsvindar som drar förbi är det framtidens ödeläggande skratt som ekar runtomkring. och därför vill jag redan här varna för ett inlägg egentligen menat för mig själv, egna tankar som irrar rundor i mitt huvud som jag nu tvingar ut. joggingbyxor, en tjock tröja, två klänningar, ett par shorts, ett par långbyxor, två linnen och fyra par skor. det är vad som ska rymmas i klädesväg i min ryggsäck om ett par månader. hur jag sedan ska tänka ut vad som är praktiskt men ändå ganska snyggt, mångsidigt men ändå lättanvändt, det är för mig en fråga så svår att hitta svar på. det kan tyckas vara ett stort ilandsproblem, men nu är det ett problem, för mig, och då är det viktigt. sex månader, sex månader utav vandring och fest, regn och kyla, värme och sol. svårare än så blir det inte. dessutom ska det vara kläder som jag vill slänga på vägen ifall jag hittar någonting annat att pryda min kropp med, men ändå vara kläder som jag kan ha med mig hela vägen till vietnam för att sy upp likadana i olika färger och sorter men på vägen dit inte ta någon väsentlig plats i ryggsäcken. vad har jag gett mig in på? och det jobbiga är ändå just att jag funderar på detta nu. det är faktiskt, som sagt, ett par månade kvar och förvisso, de kommer gå snabbt, bara hasta förbi, men det är så dumt att sitta och drömma sig bort redan nu, för då lovar jag, att den då kommer snigla sig fram, bara just för att. och frågan är ju också hur snabbt jag vill att tiden ska gå? för visst är detta någonting jag längtat efter och arbetat för fruktansvärt länge, men det innebär också att vara ifrån familj, vänner och pojkvän i sex månader. det är en lång tid det.
bikini, jag glömde bikini i klädesväg. två stycken. och underkläder. en bh och så många trosor det bara får plats. jag vill inte vända dem ut och in hela tiden. jag har nämligen hört att det ska vara precis så ofräscht som det hörs.
framtiden då? framtiden som kommer stå klar i början utav augusti nästa år. framtiden som min mamma ska ordna till när jag är i asien och reser runder. jag ska lära henne internetets värld om hur man ansöker till en högskola. eller inte en, flera. men ge mig lund. snälla ge mig lund. jag kommer inte att få lund. jag vet det. högskoleprovet gick ju som väntat, eller snäppet sämre. hur kunde jag lyssna på andra om att andra gången alltid går bättre? jag är mycket väl medveten om mina mattematiska problem, min rädsla för siffror som bara vandrar upp och ner för pappret. hur kunde jag lyssna på andra och nu sitta här igen, nedstämd och dumförklarad. en vacker dag ska jag få en dotter eller son som jag ska göra allt för att de ska förstå matte, inte ska de känna samma dumhet som mig. inte. föresten, gud, igen, snälla ge mig lund.
lund, lund, lund.
lund, lund, lund.
lund, lund, lund.
jag måste duscha nu, men jag kommer snart igen med ännu mer irrande tankar. jag känner hur fler och fler vill ut ur mitt huvud och jag välkommnar dem, för snart känner jag hur hjärnan klagar på utbrändhet.
bikini, jag glömde bikini i klädesväg. två stycken. och underkläder. en bh och så många trosor det bara får plats. jag vill inte vända dem ut och in hela tiden. jag har nämligen hört att det ska vara precis så ofräscht som det hörs.
framtiden då? framtiden som kommer stå klar i början utav augusti nästa år. framtiden som min mamma ska ordna till när jag är i asien och reser runder. jag ska lära henne internetets värld om hur man ansöker till en högskola. eller inte en, flera. men ge mig lund. snälla ge mig lund. jag kommer inte att få lund. jag vet det. högskoleprovet gick ju som väntat, eller snäppet sämre. hur kunde jag lyssna på andra om att andra gången alltid går bättre? jag är mycket väl medveten om mina mattematiska problem, min rädsla för siffror som bara vandrar upp och ner för pappret. hur kunde jag lyssna på andra och nu sitta här igen, nedstämd och dumförklarad. en vacker dag ska jag få en dotter eller son som jag ska göra allt för att de ska förstå matte, inte ska de känna samma dumhet som mig. inte. föresten, gud, igen, snälla ge mig lund.
lund, lund, lund.
lund, lund, lund.
lund, lund, lund.
jag måste duscha nu, men jag kommer snart igen med ännu mer irrande tankar. jag känner hur fler och fler vill ut ur mitt huvud och jag välkommnar dem, för snart känner jag hur hjärnan klagar på utbrändhet.
Kommentarer
Trackback