it´s getting dark, much too dark to see

med rysningar fäller jag tårar utav glädje och sorg med vetskap om att jag har två att unna mig med som säger vad jag vill höra och alltid finns där jag vill ha dem (förutom de tre senaste dagarna). i övrigt stressar jag isönder mig själv för ingenting alls men hur mycket som helst och ikväll ska vi ut och äta och dricka öl för att fira en lång vecka och välkomna ännu en. och vad jag nyss frågade är ångrat men en dag ska jag gå steg med dig bredvid och så är det bara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback