i´m not dead, i´m just lost
jag lever ett stökigt och o-organiserat liv med tynger spridda över golv som väggar, axlar som hjärta. jag skulle vilja måla av dig och ha hängandes bredvid mig på det enda sätt att bevara vad som kändes. det lyser i morsekoder ifrån andra sidan vägen och jag sitter undrandes precis som grannen mitt över. jag gömmer honom numera bakom gardiner baserade på minnen ifrån förr. jag längtar inte efter mig själv med en annan med dessa redan humörsvängningar som baseras på enskilda toner att reglera en hel verklighet på. en magkänsla kan tillfredsställa det behov som för egen skull inte gynnar någon annan. att ta an någon mer än mig själv känns bisarrt och nog ännu mer som en omöjlighet. jag ska därför varken bli med annan eller bilda dubbel bemärkelse. livet är nog så komplierat i ensamhet och vad vore det då inte i duo? en bitterhet speglar dessa ovan spridda ord som nog inte betyder vad du anar men jag låter dig glädjas, unnas eller fantisera. vad än som gör dig lycklig gör mig lycklig. en stund förblir en annan och jag lutar mig tillbaka. jag tog en paus för att andas och förnya vad som numera känns ålderligt. du talar om det förgångna medan jag syftar på vår framtid. det är lätt att gå om varandra med olika vägar utstakade då gud vill oss både olika ting. jag lever mig själv fortfarande lycklig i den blaséberoende värld av fabrilitet som genuint går att leva i.
Kommentarer
Trackback